adnamaj

Helgen som sådan var väl inte någon superhelg. Eftersom grisen var sjuk låg vi mest på soffan och nötte. Igår var hon dock frisk så jag for iväg och käkade brunch med tjejerna, en liten mellanlandning hemma och sedan iväg på meandi-party hos mari. Ungefär samma känsla på både brunchen och klädpartyt: jag vill ha ALLT! Varför har man inte obegränsat med både pengar och utrymme i magen? Vilken fantastisk buffé stadshotellet har, riktigt bra. 

Så det blev en bra avslutning på helgen trots allt. Sedan så vaknade jag av mig själv i morse. Hallå, när hände det sist? Vi väckte Ellen strax efter åtta, då hade hon ändå sovit sedan halv nio. 

 

Nu har jag just lyssnat på förelälsning och ska hoppa in i kläderna för att träffa studiegruppen. 

 

Ja igår hade vi en riktigt ynklig sjukling här hemma. Över 39 graders feber mätte vi upp igår kväll. Gumsan var som en kamin och blev som en bebis på nytt. Helst ville hon ligga på mage på mitt bröst som en liten groda. Stört mysigt men man kan ju inte påstå att man fick många knop gjorda. Nåja, lika bra var väl det. Jag sov jag med nästan hela dagen, så jag kanske också hade någon släng av någonting. Idag är det dock bättre så vi håller tummarna att det var snabbt övergående. 

 

Helgen i Uppsala var fantastisk! Vi åt gott, drack gott och skrattade mycket. Ellen hade jättekul med mormor, moster och Mark. Vädret total-levererade och vi promenerade mycket.

 

I söndags åkte vi till sthlm och nu sitter jag själv i läggan med en sovande bebis. Vädret här har inte samarbetat fullt lika mycket men vi tog oss ut igår ändå! Just det, också blev vi introducerade till instagram. 5 bilder kom upp igår. Jag är alldeles ny så har inte riktigt fattat allt än. Adnamajohansson heter jag där!

 

VG på anatomitentan!!!!!!

 

Aaah så glad jag blir, hur är det möjligt!

Hårt arbete lönar sig, ja det tror jag det! 

Grattis till mig!

 

 

Vad du är söt, min kära lilla Ellen

Vad du är snäll, mitt kära lilla barn

Du säger ingenting, min kära lilla Ellen

Men du är den jag gillar MEST!

Bara för att jag skrev ner att jag var trött här om dagen kom energin tillbaka igår. Ellen valde att vakna fem i morse vilket jag kanske inte tjoade och tjimmade över, men jag överlevde. Vi satte oss med täcke i soffan och kollade på teve. Hon satt kvar lugnt i knät och mös. Inte ofta hon har sån ro i kroppen att hon sitter still i knät, slappnar av och lutar huvudet mot mig, så det var värt att stiga upp bara för det.

Sen stod föreläsning på schemat och grisen sov enligt plan. BÄST!

 

Efter det var vi och fixade böcker till mig och nu har jag öppnat dem för första gången. Jämt inför en kurs känns allt så överväldigande och jag drabbas av en smärre känsla av panik - eller ett "hur ska jag fixa det här?!", som allt eftersom löses upp och jag börjar inse att det kanske ändå finns ett ljus i tunneln. Som tur är har jag aldrig behövt göra om ett prov, så någotning jag gör måste ju fungera. Men just nu befinner jag mig i den tidigare nämnda fasen. Längtar till den går över. När det gäller den första kursen (mirkobiologi)

 

Angående hälsa-kursen vi också läser har jag en annan, konstig, överlägsen känsla om att "jag kan typ redan det här..."! Hur dumt?! Visst, det handlar om lite grejer (bl.a. kasam, kval. forskningsbegrepp mm.) som jag har med mig från mina studier på SU, men det betyder definitivt inte att jag kan dem, och DEFINITIVT inte att jag kan det som just den här läraren eferfrågar. -Skärpning och ner på jorden tack, annars kommer det aldrig gå. -Okej, jag ska....

 

 

Sen så har jag bakat idag. En gång/kvartal ungefär kommer mina husmoderskänslor i mig och jag vill pyssla och baka och greja på hemma. Anledningen till att de ALLTID dör ut är att det jag gör blir sällan bra. Alltså, på riktigt jag är inte onödigt självkritisk. Jag följer aldrig recept, jag genar alltid, förbereder aldrig, och HATAR att städa undan. Ja, vad blir resultatet då? Inte särskilt bra.

Inte idag heller för den delen. Muffinsarna jag bakade blev brända i botten. Well hell, vad att göra.

 

Nu efter en halv romanskrivning här ska jag också påminna mig själv om att köpa nytt minneskort. För det vi har är det ngn vajsing på och detta innebär att jag inte kan ta bilder med kameran, bara mobilen. 

 

Och hur är det tänkt att jag ska hitta den där motivationen som alla verkar tappa då och då.. Just nu är jag så trött. Jag fattar inte varför, men ändå sedan påsk har jag gått omkring och bara känt mig trött. Inte sjuk på något sätt alls, utan slut. Igår somnade jag med Ellen strax efter åtta. Sov som klubbade sälar till halv sju. Kul lördag - Tjoho

Detta leder då till att jag har 0 (som i NOLL) inspo att läsa. Så jäla jobbigt då. Detta kommer att bita mig i rumpan förr eller senare. 
Sen måste jag färga håret också. Eller iallafall tvätta det, men det ids jag inte heller. Skämmigt så flottigt och stripigt det är. Jag skulle också behöva tvätta och plocka ur diskmaskinen men här sitter jag ändå kvar?! Och handlar kläder till Ellen på internet för pengar jag inte har. Åh så misslyckat!

 

Men man ska inte misströsta, vi har haft en väldigt fin dag min lathet till trots. 

 

Just det ja, bilen måste in på rep. Igen. Någon som håller räkningen? Snälla berätta inte isåfall, jag vill helst inte veta. 

 

Men något som faktiskt är bra är att.... Ja en massa saker men kommer inte på något särskilt alldeles jättebra just nu.

Så istället borstar jag tänderna och går och lägger mig.

 

 

 

Nu har två nya kurser satt igång efter lite påskledigt. Hälsa och mikrobiologi. Dessa ska tydligen läsas parallellt under tio veckor. Jobbigt. Jag vill hellre fokusera på en kurs i taget, känns lättare. Då ska jag ju också säga att jag inte ens prövat detta så ska väl egentligen inte sura ihop totalt innan jag ens vet hur det är....

Idag har jag haft föreläsning nästan hela dagen, men dock på nätet. Ellen har totalt samarbetat med mig och vi har passat in hennes vilningar nästan hela tiden, utom ett pass. Men man kan ju inte sova jämt, så jag är helnöjd. Känns så motigt att börja hitta kurs.litt. dock...

 

Och imorgon ska jag skriva kontrakt med vårdcentralen. Ju mer jag tänker på det ju mer peppad blir jag. Kommer lära mig så grymt mycket jag kommer ha med mig gratis sen i utbildningen. 

 

Annars utvecklas Ellen med rasande fart. Nu kryper hon hur bra som helst, ställer sig upp helst överallt och om hon får välja så skulle hon gå hela dagarna (med hjälp av någon vuxen att hålla i fingrarna naturligtvs). Det får hon dock inte och då tjuter hon i högan sky till man hittat något att distrahera henne med. Hon är så fantastiskt rolig att vara med så man skrattar (nästan) hela tiden. Nej, där ljög jag, jag går inte alls omkring och skrattar hela dagarna. Men rätt så ofta iallafall få man sig ett litet fniss för sig själv.

 

Och sen så är det snart helg. IGEN! Hur är det möjligt?! Måndag-fredag-söndag är ju vad veckorna består av nu förtiden. Cheeses