adnamaj

Ooookej, vad händer här då?

 

Skolan rullar vidare, hade två dagar i Luleå i veckan. Ellens första långa dag på föris i fredags, mellan 7-15.30. Jag kan säga att det var en trött tjej jag hämtade som somnade i bilen hem och fick sig en sen eftermiddagslur innan vi fick middagsfrämmande. Helgen lider nu mot sitt slut och imorgon ska jag sätta mig och läsa mellan 9-14 medan barnet leker på labyrinten. Sedan måste vi handla handskar och fleecekläder. Imorgon får hon gå med något halvdant sen i våras som är på snäppet för litet. Och ett par fleecevantar. Inte optimalt i sanden kanske... Men det har ju varit så skönt och vi har skjutit på det för länge så imorgon när jag ser att det ska bli 7 grader har hon helt plötsligt inga. Japp så är det när man inte tar tag i saker och tror att saker sker av sig själv. Det gör det fortfarande inte...

 

Också måste vi handla. Kylskåpet gapar tomt medan frysen är full och ändå finns det ingenting där?! Antingen dåligt packat eller så är jag kräsen. Säkert både och.

 

Ellen är så duktig nu... Hon förstår vad man säger, jag kan be henne hämta overallen och skorna eller be henne sätta sig på stolen för nu är det mat. Eller om jag säger att vi ska borsta tänderna tultar hon iväg till toaletten. Häftigt! Sen så kan hon rörelserna till imsevimsespindel och blir lika förtjust varje gång vi sjunger. Somnar själv när vi lägger ner henne i vagnen, utan gung. Både på dagen och kvällen. Fantastiskt! Visste att den dagen skulle komma, utan "metoder" eller annat. YES! Trodde dock det skulle ta lite längre tid, men ingen är lyckligare än jag. 

Åh förskolan är som en dröm för Ellen. Hon var där onsdag torsdag i veckan mellan 9-14 och när jag hämtade henne på torsdag började hon skrika för hon ville inte hem. Då sa fröken att ett sånt ljud hade de aldrig hört av Ellen! Haha, sa jag då och berättade att det minsann inte saknar resurser när hon väl drar igång. Men hon bara leker, äter och sover. Somnar föresten själv inne på madrassen! När vi lämnar henne har hon knappt tid att vinka hejdå utan rusar direkt in till barnen och fröknarna. Sedan när jag kommer och ska hämta henne får jag världens längsta kram innan hon vill gå tillbaka för att leka lite till och sedan får jag slita henne ifrån rutchbanan. När vi fått på ytterkäderna och ska gå ut vinkar glatt och fyrar av sitt vackraste leende till fröknarna innan hon tultar iväg. Hon är bara för bra! All positiv respons vi får från fröknarna är som smörj för hjärtat och jag tror jag bir en centimeter längre varje gång vi kommer in och de bara öser fina komplimanger över Ellen. Tänk att förskolan skulle passa just våran lilla tjej så bra (jag vet ju att det inte gör det för alla barn)! Och eftersom hon kommer var där så pass lite (knappt 15 h/v) så hoppas jag att det kan bli bara en rolig grej. Att vi slipper den här stressen varje morgon då man tidigt ska iväg och lämna och sedan hämta snabbt för att hinna handla och sedan hem. Då Alf kommer vara ledig halva tiden och jag pluggar så blir det lyckligtvis varken många eller långa dagar där. 

 

Detta känns så skönt när jag tidigare varit lite.. Tja vad ska man säga, haft lite dåligt samvete kanske för att lämna bort henne. Hon är trots allt väldigt liten, inte ens 14 månader. Men det fixar hon galant