adnamaj

Åh förskolan är som en dröm för Ellen. Hon var där onsdag torsdag i veckan mellan 9-14 och när jag hämtade henne på torsdag började hon skrika för hon ville inte hem. Då sa fröken att ett sånt ljud hade de aldrig hört av Ellen! Haha, sa jag då och berättade att det minsann inte saknar resurser när hon väl drar igång. Men hon bara leker, äter och sover. Somnar föresten själv inne på madrassen! När vi lämnar henne har hon knappt tid att vinka hejdå utan rusar direkt in till barnen och fröknarna. Sedan när jag kommer och ska hämta henne får jag världens längsta kram innan hon vill gå tillbaka för att leka lite till och sedan får jag slita henne ifrån rutchbanan. När vi fått på ytterkäderna och ska gå ut vinkar glatt och fyrar av sitt vackraste leende till fröknarna innan hon tultar iväg. Hon är bara för bra! All positiv respons vi får från fröknarna är som smörj för hjärtat och jag tror jag bir en centimeter längre varje gång vi kommer in och de bara öser fina komplimanger över Ellen. Tänk att förskolan skulle passa just våran lilla tjej så bra (jag vet ju att det inte gör det för alla barn)! Och eftersom hon kommer var där så pass lite (knappt 15 h/v) så hoppas jag att det kan bli bara en rolig grej. Att vi slipper den här stressen varje morgon då man tidigt ska iväg och lämna och sedan hämta snabbt för att hinna handla och sedan hem. Då Alf kommer vara ledig halva tiden och jag pluggar så blir det lyckligtvis varken många eller långa dagar där. 

 

Detta känns så skönt när jag tidigare varit lite.. Tja vad ska man säga, haft lite dåligt samvete kanske för att lämna bort henne. Hon är trots allt väldigt liten, inte ens 14 månader. Men det fixar hon galant