Uuuuhh

Ibland undrar jag om det finns något liv efter min anatomitenta. Och hur ser det ut isåfall? Fylld med solsken och gröna ängar? Så föreställer jag mig det iallafall.
Snacka om att bita ihop och bara köra. Jag har verkligen inte något annat alternativ.
 
Knoen somnade på mitt bröst imorse, har inte hänt sedan hon var bebis-bebis! Helt slut däckade hon bara. Hur mysigt?! 

Nu ska jag sätta mig och läsa lite om respirationen och sedan förhoppningsvis ska vi fara och bada. Vi har tänkt det nu i flera veckor men det har inte blivit av... Nästan så man skäms!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0