adnamaj

Nu är det mindre än en månad kvar till vårt lilla hjärta är beräknad, vi gick precis in i v.37. Jag har kommit på att det allra bästa vore om hon skulle komma mellan 5-9 juli. Men det är ju hon som bestämmer när hon vill titta fram, och det är väl okej det med.. Jag har det faktiskt alldeles för lätt så här på slutet (ta i trä), så ska absolut inte klaga. Gjorde bort allt hemskt i början tror jag, när jag kramade toalettstolen hela dagarna i alldeles för många månaders tid och fick knappt i mig ett glas vatten utan att det kom upp igen eller var tvungen hoppa av tunnelbanan för att snabb-kräkas bakom ett 7/11. Svårt att föreställa sig nu - hur hemskt det egentligen var. Det är väl det dom säger, att man förtränger det så att man ska kunna utsätta sig för det igen.
Hur det än är så är jag tacksam att jag slipper symptom så här på slutet. Visst, jag är höggravid, så ska inte påstå att jag är lika smidig som förr. Men om man säger att det är så bra som det kan vara då? 
Och jag längtar efter min bebis alldeles för mycket!

'
Sitter och stickar under Tyskland - Danmark 

Känns som att mycket större mage går ju inte att få... (fast det vet jag ju att jag har sagt tidigare också - och tji fick jag)